Lagkrav på hjärtstartare – vad gäller på arbetsplatsen?

Ett av de vanligaste skälen till att företag tvekar inför att köpa hjärtstartare är osäkerhet om vad som faktiskt krävs. Här reder vi ut vad lagen säger – och vad som "bara" är starka rekommendationer.

Inget uttryckligt lagkrav – men ett tydligt ansvar

Det finns ingen svensk lag som uttryckligen kräver hjärtstartare på arbetsplatser. Däremot ställer arbetsmiljölagen krav på att arbetsgivaren vidtar alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall – och Arbetsmiljöverkets föreskrift om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) kräver att beredskap för första hjälpen finns och är anpassad efter riskerna i verksamheten.

HLR-rådets riktlinjer

Svenska rådet för hjärt-lungräddning rekommenderar att hjärtstartare finns där många människor vistas eller där risken för hjärtstopp är förhöjd – till exempel arbetsplatser med många anställda, köpcentrum, idrottsanläggningar och äldreboenden. Riktlinjen om tid till stöt inom 3 minuter används ofta som dimensioneringskrav.

Vad gäller i offentliga upphandlingar?

Myndigheter och kommuner ställer allt oftare krav på hjärtsäkerhet i sina lokaler. Vid upphandling av hjärtstartare bör krav ställas på CE-märkning enligt EU:s förordning om medicintekniska produkter (MDR 2017/745), svensk röstguide och dokumenterad livslängd på förbrukningsmaterial.

Ansvar vid användning

Många oroar sig för att göra fel. Men en hjärtstartare analyserar hjärtrytmen själv och ger bara stöt när det behövs – du kan inte skada någon genom att försöka. Att ingripa vid hjärtstopp är alltid bättre än att avvakta, och ingen har i Sverige hållits ansvarig för att ha försökt rädda liv med en hjärtstartare.

Sammanfattning

Lagkrav: nej. Arbetsmiljöansvar som i praktiken pekar mot hjärtstartare på större arbetsplatser: ja. Och oavsett juridiken är kalkylen enkel – ett hjärtstopp på jobbet utan hjärtstartare slutar illa i 9 fall av 10.